Första Mikaelifesten.

 
 
Mina damer och herrar, vi har nu varit på vår första Mikaelifest! Eller, tekniskt sett har jag ju varit på ganska många innan när jag var liten, men det var övriga familjens första och dessutom min första som mamma till små Mikaelifestfirare.

Storbarnsgruppen framförde en dramatisering om ängeln Sankt Mikael, Riddar Göran, Prinsessan och Draken - där det goda segrar över det onda. Ena fröken agerade berättarröst och läste från en bok och den andra fick äran att spela lite enkla instrument i bakgrunden. Barnen var djupt engagerade och sa sina repliker med stor inlevelse. Efter den lilla teatern fick alla barn ta på sig sina lövkronor, som vi föräldrar knåpat ihop under föräldramötet kvällen innan, och så avslutades den lilla föreställningen med en vacker sång och ringdans. På en stol satt den äldsta flickan på förskolan, Prinsessan, och runt omkring henne satt de andra i gruppen, stenarna. En annan av flickorna gick sedan runt, runt under sångens gång och det barn hon stannat vid när sången nått till "du får följa med" fick hänga på i tåget.
 
"Kling, klang gloria, rosa, rosa, felia.
Vem sitter där i templet? En underbar prinsessa!
Kan du henne se? Nej, nej, nej, templet är för högt, vi måste bryta sten.
Första sten, andra sten, tredje sten - du får följa med!"
 
När ingen sten fanns kvar att hämta ändrades texten till:
 
"Kling, klang, gloria, rosa, rosa, felia.
Vem sitter där i templet? En underbar prinsessa!
Kan du henne se? Ja, ja, ja, där sitter du, den allra vackraste!"
 

Festligheterna avslutades med ett höstfint dukat långbord där vi alla samlades för prat, skratt och en massa äpplekaka. En riktigt fin dag som dessutom levererade ytterst vackert höstväder med sol och röda löv.
 
 

Frid.

Du fattas världen, Kristian Gidlund. Det hade behövts fler som dig, inte färre. All kärlek, allt ljus, all värme och all frid.
 
För er som läser detta, ta gärna en stund och läs ett utav Kristians vackraste och sorgligaste inlägg. Det har inspirerat mig många gånger i mitt föräldraskap. Tack för det Kristian.

BVC, 18 månader.

Både Lille och Bror klarade sin 18-månaders kontroll på BVC med bravur häromdagen. Lille tyckte det var ytterst obehagligt att vägas och mätas, medan Bror bara reagerade en gnutta på vågen. I övrigt gick allting galant! Vi fick fylla i ett papper om hur vår vardag och våra rutiner funkar, vad barnen kan, om vi tycker att de hör och förstår bra och så vidare. Jag var lite orolig att killarna inte skulle nå upp till "rätt" antal ord, men de kunde fler än de behövde så det var ju en positiv överraskning! Besöket avslutades med den berömda 18-månaders sprutan vilken givetvis inte var så populär, men de glömde snabbt bort sticket båda två när vår fina sköterska blåste såpbubblor och efteråt.
 
Lille vägde 11,075 gram och mätte in på 79 stolta centimeter. Huvudomfånget låg på 47,7 cm.
Bror å andra sidan hade dragit ifrån lite med sina 11,240 gram, men var fortfarande snäppet kortare än brorsan; 78,2 cm. Brors huvudomfång mätte 47,6 cm. 
 
 

Recept: Apple Crumble

 
Finns det något godare än nybakad äppelpaj med kanel och vaniljsås? Jag är tveksam. Allra bäst smakar det med äpplen från mormors trädgård. Kan knappast heller bli mer närodlat och (r)eko än så och då smakar det ännu bättre. Min käre man brukar slänga ihop härliga Crumbles och de är nästan ännu godare än pajerna med mycket deg tycker jag. Crumbles är ju en riktigt tradition i UK och ofta brukar de steka äpplen i socker och vatten  innan de läggs i pajformen, men det struntar vi i i detta simpla recept då jag tycker det blir på tok för sött. Less is more, som man säger.

So, you want to make a crumble do you? Skiva helt enkelt ett par äpplen i klyftor och lägg ut i en pajform; blanda smör, socker, kanel, havregryn och mjöl i en bunke och smula sedan sönder geggan över äppleskivorna. Nej, jag har inga exakta mått att slänga ur mig, använd din intuition, du märker när konsistensen är fin på smulet. In i ugnen med det hela på 190 grader i ca 20 minuter och tada - gott gott!
 

Stora 4 år, Önskelistan.

 
Snart fyller mitt äldsta barn 4 stora små år. Fyra. Ett, två, tre, FYRA! Snart tar hon studenten, flyttar hemifrån och gifter sig och skaffar egen familj och... Nej, innan jag brister ut i tårfyverkerier så ska vi alla fall hinna fira just 4-års dagen och det gör vi givetvis med ett mysigt litet familjekalas.

Som alltid frågas det om vad fröken Stora önskar sig i present och som vanligt säger vi att den bästa presenten är hennes älskade släkts närvaro och en god tårta, men sjävlklart är det roligt för en liten stor tjej med papper som prasslar också. Därför har jag och Stora tillsammans satt ihop en önskelista (those were the days när jag ensam fick bestämma vad hon skulle önska sig, hehe). Den behöver absolut inte ses som en strikt inget-annat-än-detta-lista, men kan kanske ge en del inspiration!


 
Stora samlar på Ingela P Arrhenius fina tallrikar i melamin samt porslinsmuggar från Littlephant och Pippi/Rörstrand. Dessutom önskar hon sig två specifika Muminmuggar vid namn "Kärlek" & "Såsdjuret". För att undvika förvirring listar jag nedan vilka färger/mönster hon redan har i sin samling.
 
Tallrikar av Ingela P Arrhenius
- Röd med svart katt
- Blå med uggla
- Orange med lejon
- Gul med räv
- Grön med igelkott
- Grön med tiger
 
Porslinsmuggar från Littlephant
- Blå med Lillefanten - Gick nyss i kras.
 
Porslinsmuggar från Pippi/Rörstrand
- Pippi Långstrump
- Pippi går ombord
 
 
 
Mössa med äpplen från Maxomorra (storlek 52/54), Klänning från Littlephant/Lindex (storlek 104/110 ), Tröja med Bambi från Småfolk (storlek 104/110) och en Fjällräven Mini Kånken i färgen "Pink" står högt upp på önskelistan. Andra garderobsgrejer som Storas mamma kan tipsa om behövs (men som visserligen inte är så "kuliga") är jeans med mudd i benslut och midja samt enfärgade baströjor, koftor och leggings i gult, grönt, rött, orange och rosa. Jo, och så finns det ett par ballerinaskor i rött lack på H&Ms barnavdelning som Stora suktar efter varje gång vi går dit (storlek 24).
 
 
Leksaker har alla våra barn egentligen redan för mycket av, men det är naturligtvis det som är allra roligast att få när man är liten. Stora har blivit väldigt förtjust i de virkade dockorna från Sebra med tillhörande små kläder. Allra mest tycker hon om den lite mindre versionen med bruna tofsar och lila kläder, men hon säger att hon även önskar sig "den med svart hår och röda kläder och den med svart hår och rosa kläder" ;) En doktorsväska (i trä, tillägg av mamma) har hon tjatat om länge och det kan ju för all del behövas när man ska bli ambulansförare i framtiden. Trädjur från Ostheimer står alltid på önskelistan, alla storlekar och varianter. Till sist önskar hon sig också bivax i olika färger till sin pyssellåda.
 
 
Till sist kan jag och Stora tipsa om att hon är en riktig läslus och slukar böcker i rasande takt. Just nu gillar hon böcker som behandlar alfabetet och siffrorna extra mycket såsom Tio Vilda Hästar, Hästfesten och Majas Alfabet. Alfons ligger också högt upp på poppislistan just nu och tro det eller ej så har vi inte en endaste liten Alfonsbok hemma, så där är det helt och hållet fritt fram att välja efter eget bevåg. Linnea i Målarens Trädgård är också ett hett tips (från mamman i det här fallet) då den snart ska visas på bio och en viss Stora ska få gå och se den någon dag framöver.
 
Övriga glödheta tips: Biljett till Alfons Åbergs Kulturhus eller Universeum och presentkort på biobiljetter. Ping, ping!
 
 

The Espresso Wildlife.

 
 
HUR fina? Det är den brittiske konstnären Tom Frost som är skyldig till uppkomsten av de här underbara espressokopparna med tillhörande fat från Magpie. Slår vad om att kaffet smakar magiskt i de där små kopparna!
 

RSS 2.0