Egentligen borde jag inte fått någon semla på semledagen eftersom jag ätit säkert sjuttio stycken sedan det nya året tog sin början. Kanske inte sjuttio, men i alla fall fler än tio. Det är ju nästan ett sjukligt beroende. Men, min fina vän och Storas gudmor var här just precis på semledagen och det var ju inte mitt fel att hon hade med sig nygräddade gåvor? Smakade extra gott på fina lilla fatet också. Om en kunde leva på semlor ändå...

 

Illustration av Liv Strömquist


Liv är sjukt bra på att sammanfatta saker på ett träffsäkert och övertydligt sätt tycker jag. Hur många gånger har jag inte gett mig in i diskussioner där jag försökt förklara det bilden säger, utan att det går fram ens minsta lilla? Säkert hundrafemtioelva gånger. Nu behöver jag inte det längre, det är bara att bifoga bilden och lägga upp fötterna på soffbordet. Aaah.